Himmelens - Jordens drottning

Marias barndom

Den gyllene legenden berättar att Maria var dotter till Joakim från Nasaret och Anna från Betlehem. De hade varit barnlösa i tjugo år. Så blev Anna havande och födde en dotter och gav henne namnet Maria. Sedan flickan på tredje året blivit avvand, förde de henne till Herrens tempel jämte de offergåvor, som de bar fram.

”Nu funnos där runtomkring templet femton trappsteg svarande mot de femton trappstegsalmerna – templet låg nämligen på ett berg och man kunde icke komma fram till det framför templet befintliga brännofferaltaret annat än genom att vandra uppför dessa trappsteg. Sedan de ställt flickan på det nedresta trappsteget, vandrade hon utan någons hjälp upp för alla dessa femton trappsteg, liksom hade hon redan varit kommen till mogen ålder.

Efter att hava framburit sitt offer lämnade föräldrarna sin dotter kvar i templet tillsammans med de övriga jungfrurna och vände så hem ingen. Men jungfrun tillväxte dag för dag i helighet, var dag fick hon besök av änglar och var dag fick hon fröjda sig åt gudomliga syner…”

   Hon bad från tidig morgon till tredje timmen. Sedan var hon sysselsatt med vävnadsarbeten ända till nionde timmen och från nionde timmen var hon i ständig bön till dess en ängel visade sig för henne.

   När Maria var fjorton år lät översteprästen kungöra att de jungfrur som uppfostrades i templet och som uppnått vederbörlig ålder skulle vända hem för att i laga ordning bli sammanförda med männen. Alla jungfrur lydde denna befallning, utom jungfru Maria. Hon förklarade att hon inte kunde lyda på grund av att hennes föräldrar hade helgat henne åt Herren, men också därför att hon själv hade gjort ett löfte att åt Herren helga sin jungfrudom. I den ”Gyllende legenden” skriver man:

”… Nu kom översteprästen i svårt bryderi. Å ena sidan insåg han, att man icke borde bryta ett löfte – att så göra vore ju att handla tvärtemot skiftens ...  gören löften och håll dem – men å andra sidan vågade han icke inför en sedvänja, som folket icke av ålder plägat iakttaga. Vid den judarnas högtid, som kort därefter inträffade, sammankallades de äldste och dessa voro samtliga av den meningen, att man i en så oviss sak borde söka råd av Herren."

   Medan de var försänkta i bön gick översteprästen fram för att fråga Herren. Då hördes ifrån bönerummet en röst som sa att det var en man av Davids hus som var mogen för äktenskap, men han hade ännu inte gift sig och han skall nedlägga varsin stav på altaret. Den staven skulle grönska och på hjässa skulle den heliga anden i enlighet med Jesajas profetia komma ner i duvoskepnad. Det var med den mannen jungfrun (Maria) skulle trolovas med.

   Nu fanns bland dem en man som var av Davids hus. Han hete Josef, men han ansågs för gammal att äkta en så späd jungfru och därför lät han bli att bära fram sin stav tillsammans med de övriga. När inget av vad den gudomliga rösten förutsagt inträffade såg sig översteprästen tvingad att på nytt fråga Herren. Han fick till svar att just den med vilken jungfrun skulle trolovas hade inte burit fram sin stav.

   När Josef blev "ertappad" bar han tillslut fram sin stav och då slog staven genast ut i bland och blom och från himmelen kom en duva och satt sig på hans huvud. Då blev det klart för alla att jungfrun skulle trolovas med honom.

   Josef tog Maria i sitt skydd och han sa till henne: "Maria jag har fått dig från Herrens tempel och lämnar dig nu i mitt hem och går för att bygga hus. Jag skall komma tillbaka till dig. Herren skall bevara dig."

   Enligt legenden gick Josef till sin stad Betlehem för att ställa ett hus i ordning och förberedda sitt bröllop. Jungfru Maria däremot återvände till sina föräldrars hus i Nasaret tillsammans med sju jämnåriga jungfrur och disystrar. Det var översteprästen som hade utsett dem till att följa henne för att på detta sätt betona det underbara som inträffat.

   Prästerna höll rådslag och genom lottning beslutades det att Maria skulle väva de scharlakansröda och purpurröda tygen till förlåten på Herrens tempel. Detta tygstycke var ett draperi eller förhänge som skilde det heligaste från det allra heligaste i tabernaklet.

Till Maria blev ängeln Gabriel sänd. Först blev hon förskräckt när han uppenbarade sig, men han lugnande henne och sa:”Frukta inte, Maria, ty du har funnit nåd för den Allsmäktige. Du skall bliva havande genom hans ord. Maria sa då till sig själv: ”Skulle jag bliva havade genom Herren, den levande Guden och föda som alla kvinnor?”

   Hon frågade då Gabriel hur det skulle gå till och han svarade henne då att den Helige anden skall komma över henne och kraft från den Högste skall överskugga henne, därför skall det heliga som blir fött kallas Guds son.

   Maria uppfylldes av glädje och efter några dagar gick hon till sin släktingen Elisabet. För henne berättade hon om sin hemlighet. Hon sa:”Vem är jag, Herre, eftersom alla kvinnor på jorden prisar mig salig?”

   I tre månader var hon hos Elisabet, men när hon märkte att barnet växte i magen blev hon i alla fall rädd. Hon gick hem och gömde sig. Maria var bara femton år gammal när detta hände.

   När hon var i sjätte månaden kom Josef till henne och fann henne havande. Josef grät och sa:”Med vilket ansikte skall jag se upp till Herren Gud? Vad skall jag be för hennes skulle? Ty som jungfru gick jag henne från Herren Guds tempel och jag har inte bevarat henne. Vem har bedragit mig?”

Målning: Giotto di Bondone Italien

Maria var bara femton år när hon fick Jesus. Man kan frågade sig vem som var far till barnet? Josef blev anklagad, men ingen tänkte på översteprästen? Han umgicks dagligen med den unga jungfrun och han var Guds representant på jorden. Att en sådan fråga kan ställas kan hos vissa upplevas som att man inte har respekt för det andliga, men helt fel är det inte. Under forntiden och inom vissa kulturer hade översteprästen blivit tilldelad rätten att få vara tillsammans sina jungfrur. Målning: Giotto di Bondone Italien.

   Maria grät också och hon svarade: ”Jag är ren och jag vet inte av någon man. En herrens ängel visade sig i drömmen för Josef och han sa: ”Frukta inte för flickans skull, ty det som är i henne är av den helige Anden. Hon skall föda dig en son och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synd."

   När översteprästen fick veta att Maria var havande kallade han till sig Josef och frågade: ”Varför har du gjort så?” Josef svarade:” Så sant Herren min Gud, hans Messias och hans sanningsvittne lever jag utan skuld mot henne. Då sade Sakarias: ”Avlägg inte ett falskt vittnesbörd utan tala sanning! Du har stulit dig till att ligga med henne utan att ha talat om det för Israels barn och inte böjt ditt huvud under den starka Handen, så att dina efterkommande blir välsignade. Ge tillbaka jungfrun som du fick från Herrens tempel.

   Josef grät och översteprästen la till: ”Jag skall ge er att dricka Herrens provdryck och den skall göra era synder uppenbara för era ögon”. Josef och Maria genomgick giftovattenprovet, men trots att han var framme vid altare sju gånger visade sig inte någon synd. Alla tyckte det var konstigt och överste prästen sa: ”Om Herren Gud inte har uppenbarat er synd, så dömer inte jag heller er.”